torsdag 5 maj 2011

"Huset vid havets slut" av Elly Griffiths

ISBN 978-91-85419-59-3 | Minotaur, 2011 | 303 sidor
(Ruth Galloway, 3)

Några fältarkeologer gör en oväntad upptäckt när de kartlägger kusterosion vid en by i Norfolk. I en djup klippskreva hittas skelettdelar begravda i sanden. Det är en udda fyndplats, nästan otillgänglig på grund av tidvattnet. Rättsarkeolog Ruth Galloway, som just börjat jobba efter föräldraledigheten, kallas dit. Undersökningen visar att benen är gamla, från 1940-talet, och att det rör sig om sex män som kallblodigt skjutits i huvudet. Vilka var de? Vad utspelade sig egentligen i den idylliska lilla byn under kriget? Tillsammans med kommissarie Harry Nelson börjar Ruth nysta i fallet. Men ledtrådarna är inte många och få personer som var med på den tiden lever ännu. När två av dem hastigt avlider misstänker Nelson att det inte handlar om naturlig död – någon är desperat angelängen om att skydda den gamla hemligheten.

Läs mer på www.ellygriffiths.co.uk

"Arkeologi och brott är en utomordentligt fräscht och spännande kombination, vilket Elly Griffiths i högsta grad lyckats bra med. För vanligt folk, alltså icke arkeologer, är historien inte så fast knuten eller beroende av arkeologin så att det blir tråkigt eller svårförståeligt. Men för oss inbitna arkeologinördar hade jag gärna läst mer om utgrävningar, stratigrafi, dateringsmetoder etc., men då hade det nog blivit mer av en metodbok i forensisk arkeologi än en deckare.

Griffiths har också lyckats bra med sitt persongalleri, det innehåller många olika typer av personligheter och dessa är ganska väl beskrivna, så det finns ingen risk för att man blandar ihop någon. Sen finns ju även den torra engelska humorn representerad överallt i boken, och som allt som oftast ger upphov till ett och annat gapskratt.

Nu måste jag tyvärr också blottlägga mina väldigt bristande kunskaper vad gäller bäbisar, men jag tycker att Kate är en oerhört duktig och framåt liten krabat för att bara vara 5 månader. Ibland får jag känslan av att hon faktiskt kan både sätta på tevatten och köra bil. För i min värld är en så liten person knappt kontaktbar. Antagligen har jag helt fel, eller så är engelska bäbisar mycket smartare än svenska ..."


[BBBB]

2 kommentarer:

  1. Jag fullständigt älskar Griffiths böcker och jag kan knappt vänta innan fjärde boken kommer ut.

    Personligen är jag tacksam för att hon inte gräver ner sig i arkeologiska termer och tillvägagångssätt då det är ett ämne som jag över huvud taget inte vet någonting om. Fast å andra sidan skulle det nog inte spela så stor roll om hon gjorde det då jag är mest intresserad av Galloway och Nelsons relation och vart den kommer att leda :-)

    SvaraRadera
  2. Jag är utbildad arkeolog så jag tycker att det är extra spännande att läsa om det i romanform. Att se likheter och skillnader, testa teorier, försöka lösa mysteriet innan bokens arkeologer lyckas, etc. Men visst är Ruth och Nelsons förhållande också spännande att läsa om, och inte har det blivit mindre komplicerat i och med bok tre ... :)

    SvaraRadera