"Alberte och Jakob" av Cora Sandel

ISBN 91-0-055899-0 | Bonnier, 1997 | 311 sidor

Alberte är instängd. Instängd i en konventionsbunden familj i en skvallrig småstad. Hon är också instängd i sin egen person, blyg och omöjlig. Men hos denna tafatta tonårsflicka finns också en överraskande styrka och integritet. Hon vet visserligen inte vad hon vill i livet, men hon vet vad hon inte vill: gifta sig med vem som helst som väninnorna och bli kvar för alltid i den lilla staden. Jakob, Albertes bror, bryter sig ut. Bland det som håller Alberte tillbaka finns också solidaritet. Pappa, den koleriske patriarken, och mamma, den förgrämda martyren, skulle bli ännu olyckligare ensamma med varandra.

Alberte och Jakob är en avslöjande familjeskildring, samtidigt som föräldrarna är sedda med kärleksfull förståelse - en ovanlig kombination. Perspektivet är Albertes, men berättarrösten med sina torroliga formuleringar tillhör någon som befinner sig på större. avstånd. Alberte lever i en nordnorsk societetsfamilj i början av 1900-talet, en tid och miljö långt från vår egen. Ändå är vi många som känner igen oss i Alberte och många som har påverkats för livet av denna läsning.

"Hur mycket det än bär mig emot så måste jag faktiskt erkänna att jag blev positivt överraskad av den här boken. I vanliga fall är jag nästan alltid den som är mest kritisk till de andra läsecirkelmedlemmarnas bokval och jag suckade tungt då valet föll på ”Alberte och Jakob”. Ibland är det lite som att välja mellan pest och kollera.

Tvärt emot vad jag trodde så var den inte alls tråkig och svårtläst, utan ganska lättsam tack vare Albertes lite bitska humor. Inte heller kändes språket ålderdomligt, kanske för att detta var en nyöversättning från 1990-talet. Den ursprungliga versionen från 1926 hade med all säkerhet varit en större prövning för mig att läsa. Döm också av min förvåning då jag på läsecirkelsmötet tillkännager att jag (på fullaste allvar) funderar på att läsa de kommande delarna. Vart är jag på väg med mitt läsande egentligen?"


[BBB]

Kommentarer

  1. jag har ju läst Alberte och Jakob, som jag tyckte var otroligt bra http://violensboksida.bloggplatsen.se/2011/01/25/4448944-sandels-cora-alberte-och-jacob/
    och sen Alberte och friheten, som var lika bra http://violensboksida.bloggplatsen.se/2011/02/28/4730056-sandel-cora-alberte-och-friheten/
    och snart har jag läst ut Bara Alberte som är ytterligare ett snäpp sämre tyvärr. Men sammantaget en riktigt bra läsupplevelse som jag tänkt läsa i 10 år men först nu kommit till skott med. Så läs gärna fortsättningen men sänk förväntningarna litegrann :-).
    Det är ju i alla fall en klassiker som det känns bra att ha läst. Många har nog försökt kopiera stilen men Sandel är unik i sitt skrivande skulle jag vilja påstå.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

"Fritt fall" av Allan Johansson

"Vilda djurboken - favoritdjur i svensk natur" av Martin Emtenäs