Veckans fulaste bokomslag (v. 1)

Jag vet inte om det bara är jag, men ibland kan jag reta ihjäl mig på tråkiga, trista, eller rent ut sagt fula bokomslag. Visserligen heter det ju "Don't Judge a Book by It's Cover", men många gånger när jag väljer en bok utgår jag just från omslaget. Man blir i alla fall mer nyfiken på en bok med ett tilltalande utseende. Så är det ju med andra saker också. Man äter t.ex. inte något som ser oaptitligt ut, eller hur.

När man jobbar på bibliotek, som jag gör, ser man ofta olika upplagor av samma bok och kan då jämföra omslagen. Det som slår mig är att det oftare är den utländska utgåvan som har det snyggaste omslaget (undantaget engelska deckare som är pinsamt fula). Varför är det i princip så att alla svenska förlag gör sina bokomslag så tråkiga? Inte ens böcker i den annars så klatschiga genren chick-litt får snygga framsidor. Är det en tråkighetspakt mellan förlagen kanske? Eller har dom bara så dåligt med pengar att dom inte har råd att anlita en designer med lite god smak? Jag bara undrar!

     

Ta exemplen ovan, där båda de svenska utgåvorna är nyheter för denna veckan (v. 1). Den första, "En gåtfull vänskap" av Yoko Ogawa, ges ut av Albert Bonniers förlag medan den andra, "I den fallande snön" av Caryl Phillips, ges ut av Wahlström & Widstrand (också det ett Bonnierföretag). Kan någon verkligen på fullaste allvar tycka att dessa båda omslag är tilltalande? Jag tycker i alla fall inte det. Ogawa är dock något bättre än Phillips.

Jämförelseexemplaren är båda avsedda för den amerikanska marknaden och har ett helt annat, mer utstuderat utseende. Antagligen för att den aldrig skulle sälja i USA om boken hade ett "svenskt omslag". Eftersom jag inte läst någon av titlarna kan jag inte uttala mig angående om omslagen illustrerar handlingen, men jag kan med blotta ögat se att mannen på Ogawa-omslaget inte är från Japan och mannen på Phillips-omslaget inte verkar ha föräldrar från Västindien. Vad gör då dessa män där?

Tänkte således att jag under det kommande året skulle ha den stående punkten "Veckans fulaste bokomslag" här på bloggen. Vet inte om det kommer att fungera, men jag ger det ett försök.

Kommentarer

  1. Oj, vilka tråkiga omslag! De här inläggen kommer jag att följa. :) Det är kul med omslag! Själv tycker jag bäst om de omslag som man förstår först sedan man har kommit in i boken och de sämsta är de omslag som helt saknar anknytning till boken; de som är intetsägande helt enkelt. Just sådana bokomslag som "En gåtfull vänskap" är särskilt tråkiga. Jag gillar inte när det är så mycket text tvärsöver bilden.

    SvaraRadera
  2. Jag har förstått att det är ganska många som precis som du lägger stor vikt vid omslaget. Jag å min sida bryr mig inte ett dugg om det. Gamla och beprövade författare roffar jag åt mig nya böcker av utan att ens lägga märke till om boken ens har ett omslag. Andra böcker väljer jag genom att först titta på titeln och därefter läser jag baksidestexten. Hur framsidan ser ut lägger jag inte ens märke till. Och inte mår jag dåligt för det heller :-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

"Tidslinjer över världshistorien - Från stenåldern till 2000-talet" av Jane Chisholm

"Vilda djurboken - favoritdjur i svensk natur" av Martin Emtenäs

"Pokalurigt" av Andrea de La Barre de Nanteuil & Lovisa Burfitt